Seborroiskt dermatit / eksem
- rodialsaadi
- 18 juni
- 7 min läsning
Seborrhoisk dermatit i hårbotten – patogenes, diagnostik och behandlingsstrategier
1. Inledning
Seborrhoisk dermatit (S.D.) är en kronisk, recidiverande inflammatorisk hudsjukdom som främst drabbar talgkörtelrika områden, såsom hårbotten, ansikte, bröst och rygg. I hårbotten manifesterar sig S.D. ofta som rodnad, fjällning och klåda. Trots sin höga prevalens är sjukdomens patogenes komplex och inte helt förstådd.
2. Etiologi och patogenes
S.D. är multifaktoriell, där flera faktorer samverkar:
Malassezia: Lipofil jästsvamp som koloniserar talgkörtelrika områden. Dess metaboliter inducerar en inflammatorisk respons genom aktivering av medfödda immunförsvaret och frisättning av proinflammatoriska cytokiner som IL-1, IL-6 och TNF-α.
Sebumproduktion: Ökad talgproduktion skapar en gynnsam miljö för Malassezia.
Immunologiska faktorer: Nedsatt T-cellssvar och aktivering av NLRP3-inflammasomen bidrar till kronisk inflammation. (mdpi.com)
Oxidativ stress: Ökad nivå av järn, koppar och mangan i serum kan katalysera bildning av reaktiva syreföreningar, vilket leder till inflammation och hudbarriärdysfunktion.
3. Klinisk bild
S.D. i hårbotten kännetecknas av:
Röd, fjällande hud
Gula eller vita fjäll
Klåda
Differentialdiagnoser inkluderar psoriasis, tinea capitis och atopisk dermatit.
4. Diagnostik
Diagnosen baseras på klinisk bedömning. I tveksamma fall kan trikoskopi och mikroskopisk undersökning av skrapprov från hårbotten vara till hjälp.
5. Behandling
Topikala behandlingar
Antimykotika: Ketokonazol 2% schampo, ciclopirox 1–1,5% schampo och miconazol 2% lösning är förstahandsval vid behandling av S.D. i hårbotten. Behandlingsregimer varierar från två gånger i veckan till daglig användning beroende på preparat och svårighetsgrad. (europepmc.org)
Kortikosteroider: Milda till måttliga kortikosteroider, såsom betametason valerate 0,12% skum eller clobetasol propionate 0,05% schampo, kan användas vid akuta skov. Långvarig användning bör undvikas på grund av risk för biverkningar. (europepmc.org)
Propylenglykol: En 15% lösning har visat sig effektiv i att minska Malassezia-kolonisering och förbättra symtom. (europepmc.org)
Systemisk behandling
För svåra eller behandlingsresistenta fall kan systemiska antimykotika som itrakonazol eller fluconazol övervägas. Dessa bör ordineras av specialist och användas med försiktighet.
Nyare terapier
Roflumilast 0,3% skum, en fosfodiesteras-4-hämmare, har visat sig vara effektiv vid behandling av S.D. i hårbotten. I en fas 2a-studie uppnådde 73,8% av patienter som behandlades med roflumilast en klinisk förbättring jämfört med 40,9% i placebogruppen. (ncbi.nlm.nih.gov)
6. Prognos och uppföljning
S.D. är en kronisk sjukdom med recidiverande skov. Behandling syftar till att kontrollera symtom och förhindra återfall. Patienter bör informeras om vikten av långsiktig behandling och uppföljning.
7. Slutsats
Seborrhoisk dermatit i hårbotten är en vanlig, kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Aktuell behandling inkluderar topikala antimykotika och kortikosteroider, samt nyare terapier som roflumilast. Framtida forskning bör fokusera på att ytterligare förstå sjukdomens patogenes och utveckla mer effektiva behandlingsalternativ.

Trots den utbredda förekomsten av S.D. finns det flera missuppfattningar kring tillståndet:
"S.D. smittar": S.D. är inte smittsam. Det orsakas av en överväxt av Malassezia-svampar, som är normala invånare på huden, inte av bakterier eller virus som sprids mellan individer.
"Dålig hygien orsakar S.D.": Även om god hygien är viktig för hudhälsan, är S.D. inte direkt kopplat till dålig hygien. Faktorer som överproduktion av talg, genetiska predispositioner och immunsystemets reaktioner spelar en större roll.
"Det är bara mjäll": Mjäll är en mild form av S.D., men S.D. kan vara mer uttalad och åtföljas av inflammation, rodnad och klåda.
2. S.D. i olika åldersgrupper
S.D. kan påverka individer i alla åldrar, men presentationen och svårighetsgraden varierar:
Spädbarn (mjölkskorv): Vanligt under de första levnadsmånaderna, ofta självbegränsande.
Tonåringar och vuxna: Ofta förvärras av stress, hormonella förändringar och miljöfaktorer.
Äldre och patienter med neurologiska sjukdomar: Högre prevalens hos patienter med Parkinsons sjukdom och HIV/AIDS, troligen på grund av nedsatt immunförsvar .(pubmed.ncbi.nlm.nih.gov)
3. Livsstilsfaktorer och triggers
Flera externa faktorer kan förvärra S.D.:
Stress: Ökar produktionen av kortisol, vilket kan stimulera talgkörtlarna och främja Malassezia-överväxt.
Klimat: Kalla och torra miljöer kan skada hudens barriärfunktion, medan varma och fuktiga förhållanden kan främja svamptillväxt.
Kost: Även om forskningen är begränsad, har vissa studier föreslagit att en kost rik på socker och fetter kan förvärra S.D. genom att påverka immunsystemet och hudens mikrobiom.
4. S.D. och psykisk hälsa
Kroniska hudsjukdomar som S.D. kan ha en betydande inverkan på individens psykiska välbefinnande:
Ökad risk för ångest och depression: Studier har visat att patienter med S.D. har en högre förekomst av psykiska besvär jämfört med friska individer .(pubmed.ncbi.nlm.nih.gov)
Social påverkan: Synliga symptom på hårbotten kan leda till social isolering och nedsatt självkänsla.
Det är viktigt att behandla både de fysiska och psykiska aspekterna av S.D. för att förbättra livskvaliteten.
5. Behandlingsresistenta fall – vad händer då?
I vissa fall svarar inte S.D. på standardbehandlingar:
Felaktig diagnos: Det är viktigt att säkerställa att symptomen verkligen beror på S.D. och inte på andra tillstånd som psoriasis eller tinea capitis.
Underliggande tillstånd: S.D. kan vara mer uttalad hos individer med nedsatt immunförsvar, såsom de med HIV/AIDS eller under behandling med immunsuppressiva läkemedel.
Behandlingsstrategier: I svåra fall kan systemiska behandlingar som oral ketokonazol eller fototerapi övervägas.
Sammanfattning
Seborroisk dermatit i hårbotten är en komplex sjukdom som påverkas av genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer. För att effektivt hantera tillståndet är det viktigt att förstå dess multifaktoriella natur och att behandla både de fysiska och psykiska aspekterna. Genom att kombinera medicinsk behandling med livsstilsanpassningar kan många individer uppnå god kontroll över sina symptom och förbättra sin livskvalitet.
Jämförelse mellan seborrhoisk dermatit, tinea capitis och psoriasis i hårbotten
Seborrhoisk dermatit (S.D.), tinea capitis och psoriasis är tre vanliga hudsjukdomar som kan påverka hårbotten. Trots vissa överlappande symtom är de distinkta tillstånd med olika patofysiologi, kliniska presentation och behandlingsstrategier. Nedan följer en detaljerad jämförelse baserad på aktuell medicinsk och dermatologisk forskning.
Klinisk presentation
Egenskap | Seborrhoisk dermatit (S.D.) | Tinea capitis | Psoriasis capitis |
Skala | Gulaktig, fet, mjäll-liknande | Tunn, torr, ofta med central clearing | Silvervit, tjock, ofta med "pityriasis amiantacea" |
Rodnad | Mild till måttlig | Vanligtvis mild till måttlig | Uttalad, ofta med skarpt avgränsade kanter |
Håravfall | Tillfällig, ofta p.g.a. klåda eller inflammation | Permanent vid svår infektion (kerion) | Sällsynt, om det förekommer är det oftast reversibelt |
Klåda | Vanlig | Vanlig | Vanlig |
Distribution | Hårfäste, ögonbryn, näsvingar, bröstben | Huvudsakligen hårbotten, ibland ögonbryn | Hårfäste, ofta symmetriskt |
Associerade symtom | Inga systemiska symtom | Lymfadenopati vid kerion | Nagelförändringar (pitting, onykolys), ledengagemang |
Patofysiologi
Seborrhoisk dermatit (S.D.): Orsakas av en överväxt av Malassezia spp., vilket leder till inflammation i talgkörtelrika områden. Det finns en genetisk predisposition, och tillståndet är ofta associerat med neurologiska sjukdomar och immunsuppression.
Tinea capitis: En dermatofytsinfektion orsakad av svampar som Trichophyton tonsurans eller Microsporum canis. Vanligast hos barn och kännetecknas av håravfall, klåda och ibland kerion (inflammerad, varbildande lesion).
Psoriasis capitis: En autoimmun sjukdom som leder till snabb hudcellstillväxt, vilket resulterar i tjocka, silvriga fjäll. Kan vara associerad med andra former av psoriasis och leder sällan till permanent håravfall.
Diagnostik
Seborrhoisk dermatit (S.D.): Diagnos baseras på klinisk bedömning. Hudskrapningar kan visa närvaro av Malassezia, men är inte alltid nödvändiga.
Tinea capitis: Diagnos bekräftas genom mikroskopi av hudskrap eller hårprover, Wood's lampa-test eller svampodling.
Psoriasis capitis: Diagnos baseras på kliniska fynd. Hudbiopsi kan visa hypogranulosis, parakeratos och neutrofiler i hornlagret. Trikologiska fynd inkluderar glomerulära kärl och röda globuler.(pmc.ncbi.nlm.nih.gov)
Behandling
Seborrhoisk dermatit (S.D.): Behandling inkluderar topikala antifungala medel (t.ex. ketokonazol), kortikosteroider och ibland vitamin D-analoger. Systemisk behandling är sällan nödvändig.(pubmed.ncbi.nlm.nih.gov)
Tinea capitis: Behandlas med orala antifungala medel som griseofulvin eller terbinafin. Topikal behandling är oftast otillräcklig.
Psoriasis capitis: Behandling inkluderar topikala kortikosteroider, vitamin D-analoger och ibland systemiska behandlingar som metotrexat eller biologiska läkemedel.
Sammanfattning
Trots liknande kliniska symtom är seborrhoisk dermatit, tinea capitis och psoriasis capitis distinkta tillstånd med olika orsaker, presentation och behandling. Noggrann diagnostik är avgörande för att säkerställa lämplig behandling och förhindra komplikationer som permanent håravfall.
Varför behandlingar vid seborrhoisk dermatit inte leder till fullständig remission
Seborroisk dermatit (S.D.) är en kronisk-recidiverande dermatologisk sjukdom, vilket innebär att även med korrekt behandling är det mycket ovanligt med fullständig och permanent remission.
1. Underliggande patogen: Malassezia – en del av det normala mikrobiomet
Malassezia spp. (särskilt M. globosa och M. restricta) är lipofila jästsvampar som finns som naturlig del av hudens mikroflora hos de flesta människor.
Dessa mikroorganismer blir patogena först när balansen rubbas, exempelvis genom ökad talgproduktion, förändrat pH eller nedsatt immunförsvar.
Eftersom man inte kan (eller bör) eradikera Malassezia från huden helt, är målet med behandlingen kontroll, inte utrotning.
2. Störd hudbarriär och pH-rubbning
Hudens naturliga pH ligger normalt mellan 4,5 och 5,5. Ett stabilt pH skyddar mot patogener och stöder enzymaktivitet för barriärfunktion.
Vid S.D. ses en förskjutning mot ett högre (mer alkaliskt) pH, vilket gynnar Malassezia-tillväxt och hämmar hudens egen antimikrobiella aktivitet.
Även efter symtomlindring kan pH-obalansen och barriärskadan kvarstå, vilket gör återfall troliga.
3. Immunsystemets roll: obalanserad inflammatorisk respons
S.D. är förknippad med en överdriven inflammatorisk respons på Malassezia, snarare än en klassisk infektion.
Personer med genetisk benägenhet uppvisar en förstärkt aktivering av proinflammatoriska cytokiner (t.ex. IL-1, IL-6, TNF-α).
Aktuella behandlingar (antimykotika, kortikosteroider) dämpar symtomen men påverkar inte den genetiska eller immunologiska benägenheten.
4. Yttre faktorer som inte kan elimineras
Miljömässiga och livsstilsrelaterade triggers som stress, klimatförändringar, hormonella skiftningar, kost och sömnbrist kan alla påverka hudens mikroklimat och immunförsvar.
Eftersom dessa faktorer sällan kan elimineras helt från patientens vardag, innebär det att även välbehandlad S.D. riskerar återkomma vid ogynnsamma förhållanden.
5. Begränsningar i nuvarande behandlingsarsenal
Topikala behandlingar (t.ex. ketokonazol, salicylsyra, kortison) har begränsad penetration och måste användas regelbundet för att vara effektiva.
Långvarig användning av kortikosteroider medför risk för atrofi, telangiektasier och tachyphylaxi (minskad effekt över tid).
Systemisk behandling används sällan vid S.D. i hårbotten p.g.a. riskprofil och recidiv efter utsättning.
Sammanfattning
Behandling av seborrhoisk dermatit är symtomlindrande och kontrollerande, inte kurativ. Den kroniska naturen, kombinationen av mikrobiell, immunologisk och miljömässig påverkan samt hudens pH-rubbning gör att fullständig remission inte är realistiskt i de flesta fall. Framgångsrik behandling fokuserar istället på att:
Minska inflammation och svampöverväxt
Återställa hudbarriärens funktion
Minimera återfall genom regelbunden underhållsbehandling och livsstilsanpassningar
RAW Health Consulting – Funktionell behandling av seborroisk dermatit, långt bortom symtomlindring
Seborroisk dermatit är en komplex hudsjukdom med rötter i både immunologisk dysreglering, mikrobiell obalans och yttre stressfaktorer. Trots detta behandlas den oftast med kortsiktiga lösningar – antifungala schampon och kortikosteroider – som bara dämpar ytan. På RAW Health Consulting arbetar vi annorlunda.
Vi har utvecklat ett evidensbaserat och multidimensionellt protokoll, byggt på den senaste forskningen inom dermatologi, immunologi och mikrobiomterapi. Våra metoder riktar in sig på att återställa hudens biokemiska miljö, snarare än att bara dämpa inflammationen.
Vad gör oss unika?Våra protokoll går bortom det konventionella genom att kombinera:
pH-optimering: Hudens pH är avgörande för mikrobiell balans. Vi arbetar med mätning och justering av både hudens och kroppens systemiska pH för att minska Malassezia-överväxt på ett naturligt sätt.
Inflammationsdämpande protokoll
Mikrobiom styrd återuppbyggnad: Genom riktad probiotika behandling och tarmfloremodulering arbetar vi inifrån och ut med hudens ekosystem.
Vetenskap möter psykologi
Vi vet att hud problem inte bara påverkar din kropp – de påverkar din självkänsla, din vardag och din identitet. Därför bygger vårt tillvägagångssätt på helhets förståelse: vi ser individen, inte bara symtomet. Våra klienter upplever ofta förbättring inte bara i huden, utan även i energi, fokus och stressnivåer – en naturlig följd av att kroppen återfår balans.
Framtidens dermatologiska hälsa, tillgänglig idag Med RAW Health Consultings skräddarsydda protokoll får du inte en standardlösning – du får ett ramverk anpassat efter just din biokemi, din livsstil och din hud. Det är funktionell dermatologi, framtagen för att skapa långsiktig remission, inte bara tillfällig lindring.
コメント